om du bara håller käft finner du nog lugnet

Vad sägs om att kanske ta tag i ditt liv och rycka upp dig lite kanske? Gå upp tidigt på morgonen, ta en stärkande joggingtur, äta fullkornsbröd och färskpressad apelsinjuice. Hålla dig borta från raffinerat socker, ja allra helst all sorts socker, till och med fruktsocker. Göra fridfull yoga varje kväll och somna vid en ansvarsfull tid på kvällen så att du får dina 8 timmars sömn varje natt. Däremellan göra meningsfulla vettiga saker, typ skriva klart den där uppsatsen, skruva ihop den där soffan, söka det där jobbet och skriva allt det där du tänkt dig kommer bli så bra och lyckat.

Eller så fortsätter du sova till mitt på dan, dricka coca cola till frukost, sopa dammet under mattan och äta makaroner för att det är allt du har hemma, tillbringa allt för mycket tid på tumblr, facebook och meningslösa bloggar. Ta dagen som den kommer och ofta inse på kvällen att dagen kanske kom allt för fort och du missade den. Träffa meningslösa killar som säger vad de tycker men inte tycker något alls så det spelade ju ändå ingen roll. Säga hej och välkommen men tack och hej då och vara nöjd med att få vara i din ensamhet fast ändå inte för den kliar ju en aning. Fortsätt du med ditt I don't give a shit.

Igår träffade jag en söt amerikan som verkligen var all american gentleman och betalade i baren, erbjöd mig sin arm när vi gick därifrån och pluggar viktiga grejer på college. Rätt smart och rolig men oj så nervös och jag kunde bara tänka på alla små ticks som kan krypa fram sådär när man är nervig och hur han snuddade vid mig lite då och då som för att testa om det var okej att röra lite vid min arm. Jag observerar för mycket. Och registrerar och jävlas lite, ja men oj här sitter jag och biter mig i läppen oj så omedvetet jag gör det - not.
Och så den spanske killen i baren som registrerade att hey you speak english man och yes, I am american och oh man, you are? and you have a beautiful swedish girlfriend? och nä, inte riktigt va men tack så mycket för den! Sen sa det kanske inte direkt klick men vi drack fireball på min balkong och livet kändes ändå rätt så härligt i sin enkelhet, det är inte så svårt som det verkar, det kanske inte alltid behöver säga klick. Fast ändå, när man hänger med en kille och tänker på en annan och skäms för det man tänker och hatar hur man handlar. Då gnager det ändå lite.